Självförsörjande stadsdel

Lösning

Våran lösning på en självförsörjande stadsdel har många dellösningar i den.

Bild på modelllbygget Bild på hus med odling på taket Blid på hus med växthus i bakgrund

Elektricitet

För att producera el har vi kommit fram till att det ska vara solpaneler på tak och väggar, det skall även installeras genomskinliga solpaneler på fönster i söderläge för att få en så god tillgång på el som möjligt. Det är även tänkt att det skall installeras kompakta vindkraftverks väggar på vissa hus för att öka elproduktionen och ha möjligt att producera el på molniga dagar. Ett problem som stöttes på vid denna lösning är att det inte produceras el när det är molnigt och vindstilla men som lösning på det skall batterier, liknande Teslas “Powerwall”, installeras i källarvåningar på hus och en större samling av batterier under kommunhuset för att fördela el till de hus som inte har möjlighet att installera sådana batterier.

Vi som grupp har haft flertalet diskussioner om vilken lösning vi skall ha för el men denna lösning blev vald eftersom dessa elproduktionsenheter inte har risker för invånarnas hälsa. Kärnkraft har risken med att bränslet är radioaktivt och skapar ödeläggelse vid olyckor. Sedan finns det kolkraft som förorenar luften med avgaserna efter förbränningen av kolet.

Föda

Människor behöver två komponenter för att överleva, en av dessa är mat. För att lösa det ska det odlas i kolonilotter och på tak, vissa växter i vertikala odlingar för att spara plats, även i parker om det finns plats, där ska det odlas växter som inte är så känsliga för väder. Lilla ishallen ska även göras om till ett plantage för att odla växter som behöver mer speciella förhållanden för att växa till exempel varmare klimat. För att odla dessa växter ska växtlampor användas för att stimulera snabbare växt och värmeelement för att värma när det behövs. Under den före detta ishallen ska det vara en fiskodling. Den kommer att tillföra protein och arbetstillfällen då fiskarna behöver någon som underhåller faciliteten. Alger till fiskarna ska odlas i byggnaden över då det inte tar mycket plats och när vattnet renas tas avföringen ut och används som gödning. Under kallare perioder när det inte går att odla utomhus ska all odling ske i den konverterade ishallen och i odlingscontainrar. Dessa odlingscontainrar har flera hyllor i sig där växter odlas för att spara plats. Även dessa växter ska vara belysta av växtlampor för att stimulera snabb växt så att det går att producera så mycket mat som möjligt på så kort tid som möjligt.

Denna lösning var ganska uppenbar för oss då det inte krävs mycket ändring och befolkningen kommer att få en kost med fisk och växter vilket kan tillföra många vitaminer och mineraler.

Vatten

Den andra komponenten för överlevnad är vatten. För att få färskvatten åt invånarna ska vi pumpa upp grundvatten. Det kommer inte räcka så det ska även vara reningsverk som renar dagvatten och grå och svart vattnet som skapas. Detta reningsverk ska vara under mark för att spara så mycket plats som möjligt. Vattnet som fiskarna är i ska filtreras först för att få ut avföringen som kan användas till gödsel innan det renas och går tillbaka ut i vattenledningarna. Nacka IP 2 ska även läggas om till att bli en vatteninsamlande fotbollsplan både för spelare på planen och vatten till för användning i odlingar och hushåll. Denna lösning liknar det som redan finns så det behövs minimal ändring. Det tillför även jobb för invånarna eftersom det behöver underhållas.

När vi diskuterade denna lösning var det ganska så rakt framåt på hur det skulle vara då mycket redan finns med undantag av den vatteninsamlande fotbollsplanen. Idén för den vatteninsamlande fotbollsplanen kom från en sådan plan som en i gruppen sett på ett inlägg i en social media platform.

Avfall

En komponent som skapas av ovanstående och även måste tas om hand är avfall. Från matavfall till rester från rening av avloppsvatten så behövs anläggningar för detta. Gruppen har kommit fram till att det går att rena avloppsvattnet och dagvattnet i anläggningar under mark och att det går att kompostera matavfall till gödning utan för mycket förorening av luften, även det i anläggningar under mark, samt att så mycket som möjligt ska återbrukas så länge som möjligt, allt från kläder till matförpackningar. Resterande material som behövs återvinnas och eventuellt brännas skulle förorena luften i området och ta upp för mycket plats som inte finns. Av den anledningen så ska allt avfall som inte går att återvinna eller återbruka exporteras.

Kläder

Den sista komponenten för en självförsörjande stad är kläder. Eftersom att klimatet som staden ska vara har ett icke gynnsamt klimat för odling av bomull och brist av yta för odling av djur så måste staden tyvärr importera kläder från utomstående. Efter mycket diskussioner på hur vi skulle kunnat lösa detta problem så var import av kläder den enda lösningen, detta eftersom bomull kräver yta, värme och mycket vatten. Yta med värme är det redan brist på då den används för att odla mat och om bomull ska odlas behövs yta för odling av mat behövas kompromissas vilket kan leda till matbrist. Även den extrema mängden vatten som behövs för att odla bomull, närmare bestämt 10400 liter vatten per kilo bomull i runda slängar vilket motsvarar ett par jeans. Denna förbrukning kan dränera grundvattnet och skapa vattenbrist.

För att detta och avfallshanteringen skulle fungera i verkligheten skulle det behövas en större yta, exempelvis en hel stad med områden utanför och inte bara en liten stadsdel liknande i storlek till mikronationerna Maldiverna och Saint Kitts och Nevis.

Etik

Etiken bakom självförsörjning är grundad i idén om att vara ansvarig för sitt eget liv och sin egen överlevnad, och att minska sitt beroende av och sitt bidrag till det industriella systemet. Det handlar också om att främja en mer hållbar livsstil genom att minska sin miljöpåverkan och att utveckla ett mer nära och meningsfullt förhållande till naturen.

En etisk grund för självförsörjning kan också vara att minska sin beroendeställning gentemot andra människor och företag, och därmed minska risken för exploatering eller ojämlikhet. Det kan också ses som ett sätt att utveckla självständighet och personlig utveckling genom att lära sig nya färdigheter och förlita sig mer på sina egna resurser.

Etik gällande sparsamhet och påverkan av elektricitet och vatten handlar om att ta ansvar för den påverkan vi har på miljön och andra människor genom vår användning av resurser. Det handlar också om att ta hänsyn till framtida generationers behov och rättigheter till en hälsosam och hållbar planet.

Att vara sparsam med elektricitet och vatten är ett sätt att minska vår miljöpåverkan och bidra till en mer hållbar livsstil. Genom att minska vår konsumtion av dessa resurser kan vi minska vår klimatpåverkan och resursförbrukning, och därmed bidra till att skydda miljön och andra människors rättigheter till vatten och energi.

Hållbarhet

Våran lösning på självförsörjande stadsdel är helt ekologisk då inga besprutningsmedel används eftersom det inte finns möjlighet att skapa det på området. Detsamma för gödsel eftersom det kommer från restprodukter från matkonsumtionen och fiskodlingen.

Det är även ekonomiskt och socialt hållbart då det finns jobb på olika utbildningsnivåer så oavsett vilken utbildning befolkningen har kommer de att ha möjligheten till ett jobb. Dessa jobb blir även de arbetande betalda för vilket de kan spendera på förnödenheter som tillverkas i området vilket får pengarna att byta händer mycket i ett ekonomiskt kretslopp. Även med avfallet som exporteras och kläder som importeras kommer ungefär lika mycket pengar in som pengar åker ur.